Intervjun

Att föra någon annans talan

Bakom en bra text ligger ofta en lyckad intervju.

Även om det redan finns ett textunderlag att utgå från ger intervjun ett viktigt bidrag till ett bra slutresultat. Framför allt tydliggör den vilka aspekter av ett ämne som är viktigast att lyfta fram. Den ger också möjlighet att vända och vrida på sammanhangen, hitta nya vinklar och väcka nya tankar hos den som blir intervjuad. Detta bidrar till en mer kommunikativ helhet.

Intervjun är alltid till för att samla in fakta och skapa liv i ett ämne, ibland för att skapa ett mer renodlat personporträtt. Den sker oftast på telefon, via webbkanaler eller i form av ett fysiskt möte. Tidsmässigt rör det sig om allt från några minuter, för att producera ett snabbt ”pratminus”, upp till ett par timmar i en rejäl sittning om ett komplext ämne.

Vissa människor är mycket vana vid att bli intervjuade, andra helt ovana. En del är på sin vakt, kanske efter dåliga erfarenheter eller en negativ inre bild av vad en intervju innebär. Ofta är de tidspressade. Många tycker dock att det är stimulerande att få en möjlighet till reflektion och hjälp med att strukturera och sätta ord på sina egna tankar.

Intervjun kan också ge en positiv känsla av att bli lyssnad till, även om temat är rent yrkesmässigt. Också då intervjun kretsar kring rent professionella frågor är det viktigt att personen känner sig sedd och respekterad.

Jag gör ofta intervjuer med kundens kund, vilket för med sig ett särskilt ansvar för att visa respekt för relationen, samtidigt som den journalistiska uppgiften står i centrum, slutresultatet ska ju bli en text med bra innehåll.

Som intervjuare gäller det att söka balansen mellan att skapa tillit och behålla en nykter distans. Att vara målmedveten och lyhörd, påläst och nyfiken, analytisk och intuitiv, ihärdig och följsam.

Den intervjuade får alltid texten för genomläsning. ”Spåra ändringar” är en favoritfunktion i Word.